Och så var julen slut, och snart även hela december. En annorlunda månad minst sagt, som blev ungefär så långt ifrån som jag tänkt som bara möjligt. Hela december blev ett stort mörkt moln av jobbstress och fullt upp med allt det, att jag fortfarande inte förstått att månaden faktiskt gått och att jag gått om intet av årets bästa månad.

Jag är egentligen väldigt förtjust i mitt människojobb som ekonom, men på en rörig avdelning, inför bokslut och en stundande mammaledighet har det varit allt annat än njutbart. Men idogt arbete har tagit mig något närmare att kunna släppa allt, så det har ju självklart varit värt det, men en sorg i sig att det blev så mycket inför jul att jag inte hann med varesig njuta eller uppskatta favorittiden. Men så kan det vara, tur att det kommer fler jular. Jag har i alla fall lärt mig min läxa att inte slösa bort julen på jobb detta år, och kommer inte göra om det misstaget igen.

Annars har vi nog haft en riktigt fin jul egentligen, bara att jag aldrig hann in i själva julkänslan. Jag var ledig veckan innan jul för att hinna med alla förberedelser, och det var väldigt välbehövligt kan jag säga. Av de fyra firandena vi hade så är jag delaktig värdinna eller ensam värdinna till tre, så det tog sin tid att förbereda. Egentligen var det lite väl slitigt för den höggravida, men det blev lyckat ändå. Det blev uppesittarkväll med mamma, klassisk julafton med lutfisk och gröt på salen, stora juldagsbjudningen med släkten och sedan annandagen hos Albins familj. Mycket folk, mat, godis och annat trevligt. Så nu är jag ordentligt julbakfull, och alldeles matt på det hela. Mellandagarna spenderas på jobbet, men växlar med att plocka bort julen och ligga halvapatisk i soffan. I och med att jag inte fick någon julkänsla i år känns det inte heller så tråkigt att ta bort den. I vanliga fall är jag en sådan som svär vid att ha julen uppe till tjugondag knut (men då brukar jag kräkfärdig på den), men i och med att det är alldeles för nära beräknad födsel av lillan vill jag ta ner julen nu, så det är klart innan hon kommer. Annars finns det väl en stor chans att den kommer vara kvar till påsk 😉

Lämna en kommentar


Om mig & Lanthusmodern

Paula Jakobsson, 27 år skriver, diskuterar och tipsar kring hem och hushåll, handarbete, Självhushållning, odling och kunskap från förr.

Prenumerera

Ange din e-post nedan och få uppdateringar vid nya inlägg!