Å så kom faktiskt slutet på årets odlingssäsong. Frostvarningarna fick oss att slutskörda det allra mesta i förra veckan, och nu är det bara dahliorna som står, då frosten inte blivit så svår än. Men de har nog max några dagar kvar även de. Så nu väntas bara att städa ur landen och gräva upp dahliaknölarna till förvaring innan vi stänger dörren till odlingarna för i år. Därför tänkte jag att det kunde passa med en liten utvärdering på hur jag tyckt det gått, resultaten och lärdomarna!

Det är lite skillnad på landet nu, och som det såg ut tidigt i våras när vi förberedde för utplantering. Detta landet tog vi upp förra hösten, så det var första säsongen det var i bruk. Har fungerat fantastiskt bra, och givit massor trots rätt dåligt omhändertagande. Men det vi lärt oss är att vi behöver lägga raderna horisontellt och inte vertikalt nästa år, då det annars inte går att komma in med vattenslangen och vattna utan att slå sönder växterna på raderna nedanför. Annars så har vi landmässigt varit väldigt nöjda, med det undantaget då att det varit för litet för allt vi vill odla i framtiden, och för att kunna ha ordentlig odlingsföljd. Därför har vi tagit upp två helt nya land, och utökat ett gammalt vi har i andra trädgården för att nu ha fyra stora land att rotera med. I detta landet som nu redan har gjort en säsong blir det bara potatis nästa år!

Förutom detta land och det som i år varit potatisland har vi också haft typ varenda vindskyddad vägg, ett växthus, ett litet land och tre pallkragar till odlingsyta. Det har fungerat helt okej, men med mängden tomater som vi skulle vilja odla räcker inte växthuset och väggarna till längre, så nästa år ska vi ragga fram fler odlingsbara väggar, och eventuellt också bygga lite plank att ha tomater mot.

Grödmässigt har vi varit nöjda med alla sorter vi provat. Tomaterna har jag redan utvärderat i ett eget inlägg, men även gurksorten picolino och växthusgurkan Max har alla varit till förnöjsamhet. Potatisen King Edward gav bra trots potatisbladmögel och squashsorterna Black beuaty och Kuri har varit enormt givande. Det enda är att vi nästa år gör annorlunda är att vi tar en potatissort som är resistent mot bladmögel då det helt enkelt inte går att hålla den borta i Gillberga. Annars är ledorden bara mer av allt! Potatislandet i år var väldigt litet, och gav absolut inte nog för att vi ska klara oss på den till nästa skörd, så det behöver vi mycket mer av. Och så är det prio att så ärtor, bönor och mer blommor, då det inte blev av i år i och med att jag blev gravid och försvann i ett mörket av energilöshet lagom när alla direktsådder skulle göras. Vi får se om det går bättre med en liten bebis nästa år 😉

Det blev en hel del tomater, men bara tillräckligt till det vardagliga ätandet och att frysa några påsar till att göra soppa. Tror vi nästa år skulle behöva ungefär dubblera mängden plantor (hur tusan jag nu ska få plats med det i huset när de ska försås vet jag inte) för att också kunna koka tomatsåser, ketchup och andra nödvändigheter som skörden inte räckte till i år. Tycker att tomaterna var sena med att mogna denna säsong, och att de kom igång först långt in på sommarn, så det kan vara en bidragande orsak förstås.

Men förutom tomaterna är jag väldigt nöjd med mängden mat som kommit från årets odlingar. En stor del av sommaren och tidiga hösten har vi syltat, saftat och lagt in diverse delar av skörden som kommit från landen, fruktträd och bärbuskar. Jordkällaren är ordentligt påfylld för första gången på många herrans år, och våra tre frysar av olika storlekar är proppfulla med godsaker till vintern.

Allt som allt är jag därför nöjd med vår första riktiga odlingssäsong. Den har verkligen gett mersmak, vilket jag hoppades att den skulle göra. Det finns nu storslagna planer för framtiden, och mer mark redan nu dedikerat till diverse odlingsprojekt. Dock är jag nu trött på odlingen och behöver några månaders vila från den, men jag är säker på att jag i början av nästa år kommer längta tills att få sätta igång!