
Jag börjar så sakteliga växa in i mitt hem, så här ett år senare. Lilla stugan stod ju inflyttningsklar (absolut inte samma sak som att den faktiskt var klar) förra året i Augusti, och sedan dess har det pågått ett ibland intensivt, stundtals väldigt vilande, arbete med att bo in sig här. Länge hade vi ingenting mer än möbler ståendes, men nu kommer det in mer och mer textilier, och smågrunkor, vilket gör mig både lycklig och skapar hemtrevnad.

Så på nedervåningen känner jag mig rätt klar, sedan kommer saker ändras, läggas till och tas bort förstås, men här har jag skapat mig en lagom tantig oas. För det är väl så jag, och de flesta andra beskriver min inredningsstil, tantig, eller de som försöker vara lite artigare ”härligt retro”.

Här trängs stora, tunga skåp av olika slag, med porslin och kokböcker. Brickband, smide och broderat i blått är också annat ni finner mycket av hemma hos mig. I princip allting i mitt hem är fyndat, antingen på loppis eller bland mina förfäders alla grejer. Skåpet stod i lilla stugan innan vi började renovera, smidesstaken fann jag på vinden, och brickorna låg i jordkällaren. Textilierna är fyndade på loppis för en tia var, och terrinen fanns längst bak i ett skåp i mitt barndomshem.

Skåp med småsaker, och gröna växter finns det också flera. Tavlorna i huset står dock min sambo för nästan helt. Det är kungalängder och gamla skepp, ingen motsättning från min sida!

Som sagt är jag ju svag för blått, porslin och bonader. Och kryddburkar. Skulle kunna köpa hur många uppsättningar och delar som helst. Nu har jag två typer, dessa mormors kryddhylla, och mina Svaneholm 1530 som står i blåskåpet, båda serierna är fyndade på loppis för småslantar per burk. Den blå tallriken längst till höger är från gratishyllan på en loppis närmast, den blåa till vänster med blåklockorna är ur kaffeserien till Svaneholm 1530, och den guldkantade är Albins arvegods. Resterande fann jag i källaren, av tidigare husmödrar förpassade till blomfat.

Lämna en kommentar