Det är något speciellt med lördagsmorgonen. Något lugn över det hela. Vakna tidigt, men ligga kvar bredvid en snusande sambo och titta ut på en soluppgång, en vår soluppgång till och med. Ni vet en sådan där som får det pirra i kroppen och gör en full av lycka bara av att den är så vacker? Fantastiskt. Och sedan få bli omfamnad bakifrån av den där som äntligen vaknat.

Följt av festlig helgfrukost med frågesport och de fina små kopparna. Och en lång solig promenad för att starta dagen. Efter att Albin satt en gigantisk deg för favoritfrallorna.

Det är mitt favoritbröd alla kategorier. Gott, håller sig saftigt länge och mättar i timmar. Sedan som pricken över i:et är degen så fint rosa, på grund av lingonsylt i degen.

Mellan promenad och den stundande arbetsdagen (det är ju vedklyvartider!) hinner man sätta sig ner en stund och bläddra i tidningen land iförd en hemstickad sjuttiotalströja som jag hittar på vinden, tror den varit min fasters!

Sen var morgonen slut och vedarbetet väntade!