Nu tror ni jag varit otrogen mot min evighetssjal, att jag gett upp monogamstickningen jag pratade om förra veckan helt. Men tji får ni för det har jag inte! Utan detta är faktiskt fortfarande evighetssjalen, men jag har startat den lilla uddspetsen som ska vara i toppen på den, just bara för att få sticka någonting annat än de långa rätstickade varven som själva sjalen är just nu. Dessutom tror jag att jag inte riktigt kommer ha ork och lust att sticka denna lilla spets när själva sjalen är klar, utan då vill jag verkligen vara klar-klar. Så bäst att sticka dem samtidigt tänkte jag. Och det är kul! Jag gillar att sticka spetsar, speciellt den här lilla söta är speciellt kul. Den är lätt att lära sig mönstret på (tog en spets bara innan det satt i huvudet) och det tar typ fem minuter att göra en upprepning, då det bara är 8 varv med som mest 12 maskor. Perfekt sätt att faktiskt få känna att man kommer någonstans, en uppmuntran som själva sjalkroppen inte riktigt ger för tillfället.

Det är faktiskt så roligt så jag funderar på om jag ska använda denna spets till något annat, kanske som udd på en sydd gardin? Tänk denna som nederdel på en linnegardin? Hm… Skulle vara väldigt vackert i köket. Kanske i vitt för sommaren… Tåls att tänka på. Får bara inte lägga upp det projektet nu, haha!