Glad fettisdag på er! Eller semmeldag som det kanske är vanligare att folk säger nu för tiden. Blir det någon semla för er idag? För min del blir det nog en om andan faller på framåt kvällen. Så här års har jag alltid vetebullar i frysen, samt grädde och mandelmassa redo i kylen ifall suget efter en semla gör sig påmint. Tycker att den här dagen är lite trevlig i sig, med en ursäkt att få fika mitt i veckan. Dock är ju ursprunget till fettisdagen inte att hylla semlan, som den kanske nu främst ses som.

Fettisdagen är egentligen den avslutande tredje dagen på fastlagen, som är de tre dagar som stundar precis innan den kristna fastna inleds. Dagarna var dedikerade till att man fick lov att frossa ordentligt i god mat, dryck och godsaker för att förbereda sig inför de cirka 40 dagar av fasta som nu väntar innan påsk. Men det verkar också varit en högtid som innehöll firanden av olika slag, med bjudningar och lekar. Söndag, måndag och tisdag bestod där med av ätande, där fetlagsbullar var en av de godsaker som åts, men ”högtiden” var inte då på något vis ägnad åt semlan, fettisdagsbullen eller fastlagsbullen, vad man nu vill kalla den. Utformningen av semlorna var inte heller riktgt som vi känner den idag. En semla då var helt enkelt bara en bulle gjord på vetemjöl, utan varesig mandelmassa eller grädde. Brödet var kryddat med kummin och bakad utan socker. Under medeltiden var det bara den enkla vetebullen som åts, och genom olika perioder i historien har olika fyllningar tillkommit. Längre tillbaka kunde fyllningen framförallt vara vanligt smör, och semlan åts med varm mjölk eller till och med kokt. Fyllningen av mandelmassa kom till först på 1800-talet, och den vispade grädden fyllningen av mandelmassa kom till på 1800-talet, och den vispade grädden först på 1900-talet, och ännu senare blev florsockret på toppen populärt.

Källa: So-rummet, Svenskahogtider.com, semlor.eu